Namn: Emmanuel
Ingelsten
Roll i klubben: Underdog
Ålder: 34 år
Bor: I en lägenhet
på Almbyskolans skolgård.
Familj: Tove (fru) och
Lisa (nyfödd dotter).
Yrke:
Produktansvarig på IT-företaget Binary Logic.
Personliga rekord:
Jag har genomfört två tävlingar i mitt liv. Startmilen 2013: 10km på 49:23.
Göteborgsvarvet 2013: Halvmara på 2:14:37. Jag har många personliga rekord att
slå.
-
Hej, hur är läget?
Som
nybliven pappa (8 veckor) och ny på jobbet (2 veckor) är det ganska rörigt i
tankar och känslor. Men jag är tacksam för allt det goda och bara milt
förvirrad.
Löpmässigt är det så att sedan jag började
löpa för ett år sedan har första halvåret gått åt till att upptäcka löpning och
andra till att upptäcka löparknä. Jag fick löparknä efter Startmilen och det
har suttit i sedan dess. Jag genomförde ändå Göteborgsvarvet med stretchpauser
varannan km och mycket vilja.
-
Vad ligger du på för veckomängd och hur ser en typisk vecka
ut?
Just nu blir det 5 km lunchjogg med nygamla kollegor 1-2 gånger i veckan.
-
Vad har du för mål med året?
Att
kunna springa längre än 5 km utan att känna av mitt löparknä.
-
När och varför började du med löpning?
-
Sensommaren 2012 för
att min fru lockade med mig att springa.
-
Varför gick du med i IF Start?
-
Tove fick mig att
börja springa och vi bestämde oss i november för att springa varvet. I december
blev hon gravid och kunde inte ”satsa” med mig. Jag behövde då hjälp med
träning och motivation och testade och gillade att träna med IF Start.
-
Vad är ditt bästa löparminne?
Målgång
på Göteborgsvarvet. Jag klarade av det trots smärtan.
-
Har du några idrottsliga förebilder?
Ja.
Men inga speciella. Mer att jag inspireras av medmänniskor såväl som
världsstjärnor som har en härlig inställning till livet och idrotten.
-
Har du något råd till nybörjare inom löpning?
Spring
inte för långt och mycket för snabbt. Styrketräna.
-
Vad har du för fritidsintressen förutom löpning?
Discgolf, resor,
trädgård, hållbarhet.
-
Till sist; vem tycker du ska bli månadens profil nästa
månad?
Vår färskaste medlem,
Roland!
Tack för intervjun!